Peppar peppar.
Årets pepparkaksbak gick smärtfritt. Det märks att barnen börjar bli stora för jag vet hur det varit tidigare år. Börjar så mysigt med familjen samlad, julmusik på radion och peppade barn som vill sätta i gång och kavla direkt. Hur man får vara snabb att hjälpa dem kavla ut degen innan den sitter fast i bordet eller ligger på golvet eller i magarna. Hur man får hålla hårt i mjölpåsen så att barnen inte förstör degen med en massa mjöl. Hur man glömmer plåten i ugnen medan man avstyr ett av många bråk om pepparkaksformarna och får äta svarta pepparkakor fram till jul. Hur det alltid slutar med att ungarna tröttnar och man står där själv och trycker ut figurer.
I år gick det smärtfritt. Inga brända kakor och jag blev bara ensam när det var en plåt kvar att fylla. :)
Pappan som vaktade lilleman fick servera drinkar. :)
